Vi vill presentera och jämföra svenska och amerikanska regelverk som reglerar redovisningen av Bonus- och incitamentsprogram, undersöka hur redovisning av Bonus- och incitamentsprogram har utvecklats i Sverige och koppla denna utveckling till det rådande läget i USA. Kärnan i vår slutsats är att Sveriges företag tenderar att utforma sin redovisning av Bonus- och incitamentsprogram mer och mer i likhet med hur dessa redovisas i USA. Vi har i vår undersökning sett att skillnaderna mellan länderna, både gällande regelverk och hur redovisningen ser ut i praktiken, har minskat..

Svenska företag har under många år använt sig av incitamentsprogram för anställda. Bonus, optioner och pensioner är incitamentsprogram som bolagen använder sig av för att locka, rekrytera, motivera och behålla nyckelpersoner. Ett exempel på en nyckelperson är den verkställande direktören. Det senaste decenniet har präglats av stora finansskandaler runt omkring i världen. Sverige har sedan 2000 gått igenom ett antal skandaler kring incitamentsprogram, där Skandiaskandalen är ett uppmärksamhet exempel.

Bakgrund och problem: Sedan 1990-talet har Bonus- och incitamentsprogramskandaler avlöst varandra. Detta fenomen har lett till ett minskat förtroende för näringslivets ersättningssystem varvid Bonus- och incitamentsprogram av många ses som något negativt. Mediarapportering och efterföljande debatt rörande dessa skandaler behandlar sällan revisorns skyldigheter och ansvar vid godkännandet av företagets förvaltning i dessa fall trots att det i RS 310 framgår att revisorn ska granska dessa avtal. Frågan är hur det kommer sig att revisorn inte ifrågasätts i större utsträckning i de skandaler som uppdagats på senare tid? Syfte: Att skapa en ökad förståelse för samt undersöka attityden till revisorns roll och ansvar beträffande Bonus- och incitamentsprogram. Metod: Uppsatsen är inspirerad av den hermeneutiska tolkningsmetoden där förståelsen är det centrala.

Vad och hur företag väljer att basera sin utdelning av bonus och optioner på till ledande befattningshavare är viktigt, inte bara ur ett ägarperspektiv, utan även ur ett samhälls- och forskningsperspektiv.Huvudsyftet med denna uppsats är att utröna vilka eventuella trender som kan utläsas i företagens incitamentsprogram till ledande befattningshavare under åren 2000-2006 samt i vilken omfattning de olika trenderna förekommer. Ett delsyfte är att se om det har skett några förändringar i företagens incitamentsprogram i samband med Skandia-skandalen som uppdagades 2003.Genom granskning av de 30 mest omsatta företagen på Stockholmsbörsens årsredovisningar är målet att kunna besvara syftet med uppsatsen. För att få en annan syn på det hela och tolka resultaten har vi även valt att komplettera undersökningen med en intervju och tidigare forskning.Vi har genom vår undersökning kommit fram till att det finns trender att utläsa i företagens incitamentsprogram. I sin helhet anser vi att aktieägare har förtroende för sina ledande befattningshavare, eftersom utbetalningar av bonus och nivån på bonustak ökat, samtidigt som den procentuella utbetalda bonusen av den fasta ersättningen var oförändrad.Skandia-skandalen har inte haft någon större påverkan på incitamentsprogrammens utformning förutom några mindre svackor under 2003 och 2004. Under 2003 minskade den utbetalda bonusen och under 2004 minskade även bonustaken.

Med historien om bonusskandaler i bakhuvudet och den debatt ämnet bidragit till valde författarna att genomföra denna studie är syftet varit att undersöka den svenska aktiemarknadens reaktion på förslag till aktierelaterade incitamentsprogram, via förslagens kortsiktiga kurspåverkan. Dessa program innebär att förmånstagaren får ersättning baserad påvillkorsstyrd prestation, dvs. rörlig ersättning eller bonus i vissa avseenden, i form av aktier. Studiens resultat pekar på att marknadens reaktion/kortsiktig kurspåverkan inte är statistisk signifikant för fenomenet, men att trender påvisats vid indelning efter företagsstorlek och typ av incitamentsprogram. Att utfallet blivit så tror författarna beror på att signalen tolkas olikaav investerare beroende på om företaget är litet eller stort, dvs.

Syfte: Syftet med denna uppsats är att se hur redovisningen av Bonus- och incitamentsprogram förändrats för åren 2003 till 2006, för de svenska börsbolagen som är listade på OMX Nordic Exchange Stockholm.Vi vill veta om det skett en förändring och om denna förändring beror på införandet av IFRS/IAS standarder år 2005, den Svenska koden för bolagsstyrning år 2005 eller Skandiaskandalen.Metod: Denna studie är till stor del av deskriptiv karaktär, då vi valt att genomföra en dokumentstudie. Vi har vidare valt att tillämpa en öppen ansats, genomfört en longitudinell undersökning och använt oss av metodtriangulering för att på bästa möjliga sätt uppnå syftet med studien.Teori och regelverk: Vi har valt att tillämpa Corporate Governance och Agentteorin. Vidare har vi använt oss av svenska och internationella regelverk, dessa är IFRS 2 samt IAS 19. I denna studie har vi även valt att tillämpa den svenska koden för bolagsstyrning.Empiri: En granskning av 116 stycken årsredovisningar har gjorts och dessa har vi noggrant redogjort för i resultatet, analysen och i undersökningsmallen.Slutsatser: Vår undersökningar visar att rörlig ersättning inte påverkats av några förändringar alls. Optionsprogrammen har inte förändrats över den valda tidsperioden.

Handledare: Inga-Lill Johansson.

För att besvara frågan "Hur är E.ON Sveriges nya incitamentsprogram utformat, i förhållande till ekonomistyrningen?", och i syfte att beskriva och analysera hur E.ON Sveriges incitamentsprogram är konstruerat och fungerar i praktiken utifrån ett ekonomistyrningsperspektiv, utförs en induktiv, intervjubaserad fallstudie av E.ON Sverige på koncern- och dotterbolagsnivå. Slutsatsen är att E.ON Sveriges incitamentsprogram är väl utformat och stöder sitt syfte, men har vissa begränsningar i praktiken. Det finns en tydlig men indirekt koppling mellan incitamentsprogram och ekonomistyrningssystem, som uppkommer inte av att systemen avsiktligt är konstruerade för samverkan utan eftersom båda systemen har liknande syfte och opererar i samma omgivning..

ProblemVilka anledningar finns det för att ha incitamentsprogram enligt revisionsbyråerna och hur överensstämmer det med Scanias incitamentsprogram?SyfteSyftet är att beskriva likheter och skillnader för anledningar till att ha incitamentsprogram enligt revisionsbyråerna jämfört med Scania AB.Metod Vi har gjort en multipel fallstudie på grund av att vi har studerat flera organisationer.  Vi har samlat in information till empiri genom litteratur, artiklar, årsredovisningar och intervjuer. Intervjuerna har genomförts på revisionsbyråer. Gällande vårt jämförelseobjekt Scania AB har vi genomfört en telefonintervju, för att ta reda på vilka anledningar det finns att ha incitamentsprogram för svenska företag.SlutsatsVi kan konstatera att det finns fem anledningar för ha incitamentsprogram i svenska företag enligt revisorerna och dessa är: Rekrytera och behålla kompetens inom företaget, att fördela risken mellan ägarna och ledningen, att få ledningen att investera i projekt som gynnar företaget på långsikt, att styra ledningen till önskat beteende och att motivera de anställda till att prestera bättre. Det finns en likhet mellan revisorerna och Scania AB och den är att rekrytera och behålla kompetens inom företaget..

Syftet med uppsatsen är dels att undersöka huruvida långsiktiga incitamentsprogram är lönsamma eller inte, och dels att ge förslag på hur långsiktiga bonussystemen bör vara utformade.Teoriavsnittet tar upp agentteorin där agentens och principalens roller beskrivs samt hur dessa aktörer effektivast kan samarbeta. Vidare fördjupas diskussionen kring hur företag enklast kanutforma incitamentsprogram för att kunna kringgå vanliga fallgropar. Avsnittet fortsätter sedan med att identifiera problem gällande programmens effekter på företagets långsiktiga utveckling. Slutligen diskuteras de olika räntabilitetsmåtten och alternativ till dessa som agerar måttstock vid bedömning av incitamentsprogram.Undersökningen är utförd genom en kvantitativ studie baserad på sekundärdata under sex år. Urvalet består av 20 företag inom industribranschen där tio uttryckligen har incitamentsprogram och tio som inte har incitamentsprogram.

Bakgrund: Rörliga ersättningar och så kallade bonusar har varit väldigt debatterat i Sverige sedan finanskrisen 2008 och åsikten huruvida de de är av positivt karaktär eller inte är delad. Bonus har blivit vanligare och vanligare i Sverige under den senaste tiden samtidigt som företagsledarens lön växt i snabbare takt än den genomsnittlige inkomsttagaren. Den finns en hel del forskning gjord inom området men många visar olika resultat och kommer fram till skilda slutsatser. Problemet är att det är svårt att jämföra bonusar mellan varandra. Dessutom finns det ett metodproblem eftersom det finns många andra faktorer förutom bonussystemet som spelar in på företagets framgång som kan vara svåra att bortse ifrån i en studie.Problem: Frågan om ett incitamentsprogram fyller sin funktion finns att hitta i litteraturen i corporate governance och därför är forskningsfrågan: Hur relaterar SEB:s incitamentsprogram för ledande befattningshavare till litteraturen i corporate governance?Syfte: Syftet med studien är att i en jämförelse med litteraturen och utformningen av SEB:s incitamentsprogram analysera skillnader och undersöka vad de kan betyda ur ett effektivitetsperspektiv.

Detta är en kandidatuppsats vid Företagsekonomiska institutionen på Stockholm Universitet. Uppsatsen behandlar hur olika institutioner som är stora ägare i svenska börsbolag förhåller sig till incitamentsprogram. Detta är ett intressant ämne att behandla då incitamentsprogram länge har varit ett hett debatterat ämne där stor vetenskaplig skepticism har riktats mot incitamentsprogram som mervärdeskapande verktyg för företagen. För att uppnå syftet att få ökad kunskap samt se hur institutionella ägare förhåller sig till incitamentsprogram har vi valt att genomföra en kvalitativ analys av text och dokument. Främst har materialet samlats in från de olika institutionella ägarnas egna PM om ägarstyrning.

Syftet med denna uppsats är att beskriva och analysera hur Vattenfall, E.ON och Fortum utformat sina incitamentsprogram, skillnaderna mellan dessa samt att utvärdera användbarheten och funktionen av sådana system. För insamling av information inom problemområdet har teorier hämtats från litteraturen samt empiriskt material från företagsinterna dokument och de intervjuer som gjorts. Denna information vävs senare samman för att analyseras i uppsatsens slutsats.Vi har valt att fokusera på de tre största aktörerna på den svenska elmarknaden med anledning av att dessa tre anses mest jämförbara i storlek och tillsammans står för majoriteten av Sveriges elproduktion. De teorier som vi lagt mest tyngd kring inom detta område är management litteratur. Denna har i sin tur emellanåt blandats med organisationsteorier och litteratur som enbart fokuserar på belöningar och incitamentsprogram.

Bonus har under våren 2009 varit ett starkt kritiserat ämne. Flertalet skandaler har varitbelysta av media, ledare har antingen tagit emot eller efter kritik avstått från bonus i denrådande lågkonjunkturen. I denna studie behandlar vi det omtvistade ämnet bonus som ensymbol där vi söker förståelse för laddningen ordet bonus har fått. För att komma så näraverkligheten som möjligt valde vi att utföra en kvalitativ fallstudie på två företag somanvänder symbolen bonus. Studien kommer inte att resultera i en generaliseringsteoribland företag i allmänhet utan ämnar inge förståelse för specifika situationer.Förhållandet kring varje företag är unikt och måste då också behandlas därefter, studienkommer därför visa hur det kan vara inte hur det är.Vi kommer i studien ta er genom tre steg med början i empirin, för att sedan låta dig tadel av vår tolkning av ordet bonus.

This paper seeks to investigate whether there is a positive relationship between bonus as a part of total executive compensation and lower accounting quality among Swedish companies. In this study, accounting quality is defined as the degree by which a company's earnings are subject to earnings management. To detect earnings management accrual-based modified Jones model is applied to companies listed on the Large-, Mid- and Small-Cap lists on the Stockholm stock exchange during 2011. We find a statistically significant positive relationship between bonus as a part of total executive compensation and lower accounting quality. Thus, in line with prior research, our results suggest that managers, interested in maximizing their bonus, will select income increasing accruals to manage earnings upwards.